När medling blir vardag
- så skapade Fagersjöskolan en tryggare och mer självgående elevkultur
På Fagersjöskolan i Stockholm har medling inte bara blivit en metod – den har blivit en naturlig del av skolans kultur. Bakom framgången finns målmedvetet arbete, engagerade pedagoger och en tydlig struktur där eleverna utvecklas och lär sig att själva hantera konflikter.
När Medlingscentrum i december 2025 besökte skolan för en uppföljningsutbildning i Mini-medling möttes vi av ett arbetslag som på djupet integrerat mini-medling i sin vardag. Resultatet? Färre konflikter som personalen behöver hjälpa till att lösa, tryggare klasser, mer tid till undervisning och elever som faktiskt kan lösa sina egna situationer. Vi blev så inspirerade att vi nu vill berätta historien om hur Fagersjöskolan lyckats så fint med medling!
Elever som löser 90 % av sina småkonflikter själva.
Monica Johansson, pedagog i mellanstadiet, har arbetat länge med konflikthantering. Hennes beskrivning av elevernas utveckling är slående: ”När eleverna går i sexan kan de lösa runt 90 procent av sina små konflikter själva.” Det handlar inte om att ”låta barnen klara sig själva”, utan om att de tränats systematiskt. Monica berättar exempel som visar att eleverna medvetet skiljer sak från person, hur de skiljer känsla från fakta, och hur de för ett samtal där båda parter blir hörda. De kan själva gå undan, ta ett samtal och lösa situationer. Den kanske vanligaste invändningen när man inför medling är bristen på tid i skolans vardag – hos både elever och personal. Monica är tydlig: ”Det tar tid. Det tar några år. Men den tiden får man tillbaka tusenfalt.” Hon berättar att man ser färre konflikter som ligger och pyr, färre avbrott i undervisningen, mindre dokumentation och färre samtal till vårdnadshavare. Kort sagt: mer energi kvar till det som är viktigt.
“ Det tar tid. Det tar några år. Men den tiden får man tillbaka tusenfalt.”
Smart start varje termin – och ett grönt kort till alla
Ett av Fagersjöskolans framgångsrika grepp är deras ”smart start” varje termin. Här går man igenom mini-medling med alla elever och använder Medlingscentrums gröna minimedlingskort som stöd.
Eleverna får sedan öva på verklighetsnära case:
någon har tacklat hårt på fotbollsplanen.
någon har lånat en hårklämma och inte lämnat tillbaka
någon har skojat på ett sätt som blivit fel
En elev får vara medlare, andra får spela parterna och pedagogen finns med som trygg handledare. Den återkommande träningen gör att metoden är välbekant redan innan konflikter uppstår. Vårdnadshavare informeras också löpande om skolans medlande arbetssätt, vilket gör att även de förstår vad eleverna tränar på och varför.
Kooperativt arbetssätt stärker dialogen
Hela skolan arbetar med kooperativt lärande. Eleverna blir då vana vid att lyssna och lösa uppgifter tillsammans med många olika klass- och skolkompisar. Detta bygger ett relationskapital som gör det lättare för eleverna att mötas i en medling och prata om svåra saker när konflikter väl uppstår.
”Medlingsbordet” – eleverna går dit av sig själva
Även på lågstadiet är medlingen starkt etablerad. Några pedagoger berättar om ett särskilt bord i grupprummet där många medlingssamtal hålls. Det har blivit så inarbetat att elever ofta går dit självmant när de behöver prata. Pedagogerna upplever regelbundet hur elever som hamnat i en större konflikt redan sitter vid bordet och väntar på medling. När personalen kommer kan de helt enkelt slå sig ner, öppna samtalet – och eleverna vet redan precis vad som ska hända. Detta ser vi som ett tydligt tecken på att medling inte längre bara är en metod, utan en naturlig rutin i skolans vardag.
Allt kändes låst, men konflikten löstes på tre minuter
Skolans kurator, Lisa, delar ett exempel på en framgångsrik medling. Hon arbetade med en konflikt där en elev vägrade träffa den andra. Eleven var säker på att det inte skulle gå, att det var ”ingen idé”. Men Lisa lyckades ändå få dem båda till ett möte. Tre minuter in i medlingen var allt löst. Det visade sig vara ett enkelt missförstånd där en kommentar som var tänkt som skämt hade tagits på allvar. När eleverna fick berätta sin version och lyssna på varandra föll allt på plats. ”Det är så typiskt medling,” säger Lisa. ”Det som känns helt omöjligt innan samtalet kan ofta lösas på några minuter när båda får komma till tals.”
En skola där medling är en självklarhet
Det som gör Fagersjöskolan till ett inspirerande exempel är inte en enskild metod eller lysande medlande pedagog, utan helheten:
Ett gemensamt förhållningssätt.
En tydlig struktur varje termin målmedvetet arbete i vardagen.
Kompetent och engagerad personal som tränar elever i att prata, lyssna och lösa problem.
Elever som får ansvar och växer av det.
En kultur där medling är förstahandsmetoden.
Och resultatet är precis det som många skolor drömmer om: en vardag där konflikter inte äter upp tiden utan blir lärande tillfällen som stärker både elever och arbetslag.
Vill du ge eleverna verktyg för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt?
Upptäck Medlingscentrums lektionsmaterial Bråka Smartare – för årskurs F–6.
Vill du utveckla skolans arbete med konflikthantering och medling?
Utforska Medlingscentrums utbildningskatalog för skolor.