Konfliktlösning för elever med NPF: Praktiska tips och strategier för skolpersonal

Konflikter är en naturlig del av det sociala samspelet både i grund- och gymnasieskolan. För elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som ADHD och autism kan konflikter dock vara särskilt utmanande. Deras unika behov och utmaningar kan ofta leda till missförstånd, frustration och känslomässiga överreaktioner. I artikeln får du lära dig praktiska strategier och verktyg för att medla och lösa konflikter med elever med NPF.

Det är lätt att ha förståelse för skolpersonal som undviker att ta itu med konflikter som involverar elever med NPF. Diagnoserna kan skapa en oro för att en medlingssituation kan bli överväldigande eller att det inte kommer att finnas någon meningsfull lösning. Men genom att avstå från konfliktlösning med dessa elever går man miste om viktiga möjligheter och fördelar.

En av de främsta fördelarna med att hjälpa elever med NPF att lösa konflikter är att det ger dem verktyg och strategier för framtiden. Konfliktlösning är en viktig färdighet som alla elever behöver för att kunna navigera i sociala sammanhang och bygga starka relationer. Genom att aktivt stödja och guida dessa elever genom medlingssituationer får de möjlighet att öva på att identifiera sina egna känslor och behov, förstå perspektivtagning och samarbete. Dessa verktyg för konfliktlösning kan det också bidra till att minska stress och frustration i elevernas vardag.

I denna artikel kommer vi att utforska konkreta strategier och tips för lärare och skolpersonal för att effektivt medla och lösa konflikter med elever med NPF. Vi kommer att ge verktyg och metoder som kan användas i praktiken för att stödja eleverna vid konflikter.

Informationen i artikeln kommer från Medlingscentrums samlade erfarenheter av utbildningar inom skolmedling, samtal med erfarna pedagoger och från öppna källor på internet.  


Särskilda svårigheter för elever med ADHD och autism vid medling

Elever med ADHD kan ha svårt att kontrollera sina impulser och kan reagera snabbt och intensivt i en konfliktsituation. Det kan ha svårt att vänta på sin tur att tala eller att lyssna på den andra personens perspektiv. De kan också ha utmaningar med att reglera sina känslor och hålla sig lugna under medlingen. 

Elever med autism kan ha svårigheter med social förståelse och med att tolka andras kroppsspråk och ansiktsuttryck. Det kan vara svårt att förstå den andra partens perspektiv och att uttrycka sina egna känslor och behov. Det kan också finnas svårigheter med att läsa av och förstå de sociala reglerna som gäller under medlingen.

Både elever med ADHD och autism kan ha utmaningar med överstimulering och koncentration. Ljud, ljus eller andra distraktioner i miljön kan göra det svårt för dem att delta aktivt och uppfatta all information som presenteras. De kan också ha svårt att sitta still under längre perioder.

Elever med dessa diagnoser kan även ha svårt att hantera förändringar och behöver en tydlig och förutsägbar struktur. Om medlingen inte är tillräckligt strukturerad och det finns oklarheter kring vad som förväntas av dem, kan det skapa oro och förvirring.


Medling med elever med NPF

Både elever med ADHD och de som finns inom autismspektrat har extra behov av en lugn och tydlig struktur samt förutsägbarhet. På Medlingscentrum förespråkar vi alltid en strukturerad medlingsmetod där medlaren agerar opartiskt och följer en förutbestämd agenda i medlingen med en tydlig inledning och en förberedd uppsättning frågor, där samma frågor ställs till båda/alla parter. Medlaren försöker ge ungefär lika mycket taltid till båda/alla parter och är noga med att markera om någon av parterna avbryter den andre, använder ett olämpligt språk eller avviker från medlingsstrukturen på något annat sätt. Denna struktur är gynnsam för elever med NPF. Dock kan ett flertal ytterligare åtgärder tillämpas som hjälper elever med diagnoser. En fördel är att många av dessa anpassningar även gynnar elever som inte har dessa diagnoser och alltså kan tillämpas vid alla medlingar.

Innan medlingen

Skolans rutiner

Det är önskvärt att varje skola har tydliga rutiner och arbetssätt vid konflikthantering och att detta är kommunicerat till alla elever. Dessa rutiner behöver givetvis tillämpas i vardagen och inte bara vara ord på ett papper! Här kommer ett kortfattat exempel på rutin för konflikthantering som kan finnas i policydokument och kommuniceras till all personal och alla elever:  

”På vår skola förstår vi att konflikter är en naturlig del av vardagen och därför behöver alla verktyg och kunskap om konflikthantering. Vår rutin är att mindre konflikter försöker eleverna själva lösa, om inte det går kan en skolpersonal hjälpa till med en mini-medling. Om det är en större konflikt kommer ”X”-teamet (X = t.ex. trygghetsgrupp eller sociala teamet) att prata med de inblandade och bestämma hur konflikten ska hanteras. Det kan vara genom en medling, individuella samtal och åtgärder eller med andra arbetssätt.”

Förutsägbarhet

Det underlättar om eleverna förstår hur en medling går till. Visa hur medling går till med till exempel demonstrationer, rollspel, bildstöd eller visa Medlingscentrums korta video om skolmedling. Du kan även i förväg visa platsen medlingen kommer att genomföras på, presentera de som kommer att vara närvarande samt tydliggöra vad som förväntas av eleven. När eleven har varit med om flera medlingar behöver detta steg inte vara lika omfattande.

Förmöten

Det är alltid bra att ha individuella församtal med alla elever inför en medling. Lyssna då på elevens berättelse av situationen och bekräfta elevens upplevelser. Undvik att vara värderande eller bedömande av elevens beteende, vid medling och konflikthantering är det viktigt att vara opartisk. Medlaren kan använda sig av metoder som ritprat, tidslinje, sociala berättelser och symbol/känslokort för att hjälpa eleven att sätta ord på händelseförloppet, sina känslor samt elevens förslag på lösning/överenskommelse med den andra eleven. Dessa teckningar och symboler kan med fördel återanvändas i själva medlingen.

 

Under medlingen

Sittning

Försök välja en så lugn och neutral plats som möjligt, avskild från andra elever, störande ljud och plottrig eller störande inredning. Medlingscentrum brukar rekommendera att eleverna sitter mitt emot varandra, på likadana stolar och medlaren sitter i 90° vinkel mot dem. Detta för att signalera medlarens opartiskhet och att det är eleverna som ska tala till varandra, inte till medlaren. Denna sittning kan för vissa NPF-elever vara mindre gynnsam då den kan öka affekten hos eleverna. Överväg i detta fall alternativa sittningar, som att eleverna är vända mot medlaren, medlaren står vid en tavla och ritar en tidslinje eller att alla tre sitter på rad på en soffa och tittar framåt mot en tom vägg. Var kreativ men tänk på att medlaren riskerar att uppfattas som partisk om den är fysiskt närmare, eller vänder sig mer mot ena eleven.

Struktur och instruktioner

Följ under medlingen en förberedd agenda med tydlig inledning och likadana frågor till båda/alla parter. Visualisera vid behov de olika stegen i medlingsprocessen. Gör en tydlig och kortfattad inledning där du beskriver varför ni är där, vad ni ska tala om, hur det kommer att gå till, att du är opartisk, att målet är en gemensam överenskommelse samt spelregler för samtalet. Understryk vikten av att lyssna på varandra och att alla kan ha olika upplevelse av det som har hänt.  Förkorta och förenkla så mycket som möjligt. Använd eventuellt bildstöd/visuella hjälpmedel. Integrera gärna hjälpmedel, nyckelord, fraser eller metoder som fungerat med eleven vid andra typer av samtal.

Samtalet och frågorna

Bestäm i förväg vilken elev som ska börja prata om sin upplevelse av konflikten. Var mycket noggrann med att markera om eleverna avbryter varandra. En ska prata i taget. Ställ korta, tydliga koncisa frågor. Ställ i största möjliga mån samma frågor till båda eleverna. Uppmuntra eleverna att tala till varandra. De behöver inte titta på varandra, men de ska tilltala varandra och inte dig som medlare.

Tips på metoder och tekniker 

  • Mini-summering och spegling. Sammanfatta ofta vad eleverna har sagt. Det kan vara att spegla ett ord eller en längre sammanfattning där du på ett neutralt sätt återberättar vad eleverna nyss berättat. Detta saktar ned medlingen, tydliggör det som har sagts, bekräftar elevernas känslor och förebygger ältande.

  • Tryckta känslokort kan hjälpa eleverna att sätta ord på sina känslor.

  • En tidslinje på tavlan kan skapa tydlighet. Markera viktiga händelser i konflikten utifrån elevernas berättelser.

  • Upprepning. Hjälp eleven fokusera och lyssna genom att be den upprepa det som nyss har sagts, till exempel frågan den fått eller vad den hörde den andra eleven säga.

  • Berättarröst. Prata med eleverna i förväg och fråga om du får vara deras ”berättarröst” i början av medlingen. Då återger du konflikten i stora drag och frågar sedan mer specifika frågor om elevernas tankar och känslor i situationen, deras ansvar för det som hände samt deras förslag på överenskommelser. Du kan också utgå från teckningar ni har gjort i förmötet.

  • Talpinne. Hjälp eleverna att fokusera och att undvika att avbryta varandra genom att använda en talpinne, till exempel en penna. Bara personen som håller i pinnen får prata.

  • Ritprat. Rita enkla bilder medan du lyssnar på eleven, både individuellt och i medlingen. Alternativt be eleverna rita själva medan de förklarar sin syn på händelsen.

  • Mikropauser med rörelse kan hjälpa rastlösa elever att fokusera.

  • Skriva. Ge eleverna möjlighet att i förväg skriva ner sina tankar eller använda alternativa kommunikationsmetoder, som bildkommunikation eller digitala verktyg.

  • Tidtagning. Överväg att använda tidur eller nedräkningsklockor, för att hjälpa eleverna att hålla koll på tiden och förstå övergångar.


Uppföljning

Uppföljning  är viktigt för att se till att överenskommelsen fortsätter att fungera och att eventuella kvarstående konflikter kan hanteras på ett konstruktivt sätt. Anpassa uppföljningen till elevernas behov och diagnoser. Här är några sätt att genomföra en effektiv uppföljning efter en medling.

  • Prata individuellt med varje elev och utvärdera hur de upplever situationen efter medlingen.

  • Genomför gemensamma uppföljningsmöten med eleverna för att utvärdera överenskommelsen och justera dem vid behov.

  • Använd visuella hjälpmedel: För elever med NPF kan visuella hjälpmedel vara till stor hjälp för att påminna om överenskommelsen. Gör bilder, scheman eller checklistor för att stödja eleverna i att komma ihåg och följa överenskommelsen.

  • Kontinuerlig kommunikation: Uppmuntra öppen och ärlig kommunikation med eleverna och mellan eleverna och medlaren och andra stödpersoner/resurser. Skapa en miljö där eleverna känner sig trygga att uttrycka eventuella problem eller oro som kan uppstå efter medlingen.

  • Utvärdera löpande effekten av medlingsprocessen och de strategier som har implementerats. Om vissa åtgärder inte fungerar som förväntat, var beredd att justera och hitta alternativa tillvägagångssätt för att möta elevernas behov och underlätta en positiv och konstruktiv konfliktlösning.

 


Undvik vanliga fallgropar

Vi vill även passa på att varna för några vanliga misstag vid medlingar. Dessa misstag är olyckliga vid alla medlingar men kan få extra negativa konsekvenser vid medling med elever med NPF, såsom känslomässiga utbrott eller att eleverna låser sig.

1.     Undvik att vara skuldbeläggande eller att peka ut en enskild elev som ansvarig för konflikten. Fokusera istället på att hitta lösningar och främja samarbetet.

2.     Tappa inte fokus på själva ämnet för konflikten. Håll dig till den förutbestämda agendan för medlingen undvik att låta samtalet att glida iväg.

3.     Undvik värderande och dömande ord om eleverna, samt generaliseringar, såsom: ”Det är ju uppenbart att du...", ”Du borde...", ”Du ska alltid..”, ”Det var ju inte så smart…” ”Varför kan du aldrig...”.

4.     Undvik att ignorera eller minimera elevernas känslor och erfarenheter. Bekräfta dem genom att spegla/summera det eleverna har sagt och visa respekt för deras upplevelser.

5.     Undvik att tvinga fram en snabb lösning eller att du själv bestämmer en överenskommelse eller lösning. Var tålmodig och ge eleverna tillräckligt med tid att uttrycka sina åsikter och önskemål och bidra till medlingsprocessen.


Avslutning

I mötet med elever med NPF stöter vi på utmaningar som kräver tålamod, förståelse och kreativitet. Genom att omfamna konflikthantering och medling som en integrerad del av vår pedagogik ger vi elever med NPF verktyg att navigera genom konflikter och skapar en atmosfär av inkludering, empati och gemenskap som gynnar hela skolan.

Genom medling kan vi visa eleverna att det finns alternativa sätt att lösa problem och att deras röster är betydelsefulla. Vi hjälper dem att utveckla sociala färdigheter, förståelse för andras perspektiv och förmågan att hitta gemensamma lösningar – färdigheter som är ovärderliga för deras framtida liv.

Fördelarna sträcker sig bortom skolan. Genom att lära eleverna att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt rustar vi dem att bli medborgare som kan bidra till ett samhälle präglat av dialog, samarbete och fredlig samexistens.

Låt oss vara förebilder för elever med NPF och visa dem att konflikter kan vara en möjlighet till utveckling och förståelse. Genom att ge elever verktyg för att hantera och lösa konflikter ger vi dem nyckeln till att skapa sina egna framgångssagor!

Bilder från Freepik

Föregående
Föregående

Guide: Medling vid mobbing & kränkning

Nästa
Nästa

Bråka Smartare: Södertälje kommuns nya väg mot att hantera konflikter i skolan