Guide: Medling vid mobbing & kränkning
Bör skolan medla vid kränkningar?
Medlingscentrum delar sin syn på frågan och ger vägledning.
Ibland kontaktar vårdnadshavare skolan eftersom de är missnöjda med att deras barn har varit involverade i medling vid en situation som upplevts som en kränkning och inte en konflikt. En sådan medling kan vara obehaglig för barnet och i värsta fall leda till ytterligare kränkningar. Dessutom kan en misslyckad eller kritiserad medling avskräcka skolan från att arbeta med medling, vilket i sin tur kan leda till att personalen begränsar sig till disciplinära åtgärder vid konflikter, istället för att försöka förbättra relationer och skapa förståelse genom medling. Så, hur bör man agera vid misstänkta kränkningar?
Kort och tydligt: Medla inte vid kränkningar och mobbing på skolan!
Enligt Medlingscentrums riktlinjer bör personalledd skolmedling undvikas vid kränkningar och mobbing. Skolan uppmanas i stället att följa sina rutiner för incidenthantering. Trots det tydliga rådet kan det vara utmanande att avgöra om medling kan användas. Vi fortsätter därför nedan att utforska gråzonerna.
Det första steget: Individuella möten för att bedöma situationen
En central utmaning ligger i att särskilja misstänkt kränkning från konstaterad mobbing/kränkning. Som första steg vid misstänkta kränkningar rekommenderas individuella möten med eleverna där personalen lyssnar in händelseförloppet och bedömer om situationen är en konflikt eller en kränkning. Därefter görs en lämplighetsbedömning för att avgöra om medling är en lämplig åtgärd eller om andra åtgärder bör tillämpas. Individuella förmöten bör tillämpas vid alla allvarligare konflikter samt när det förekommer maktobalans mellan parterna.
Lämplighetsbedömningen
För att medling ska bedömas som lämpligt måste alla inblandade elever förstå medlingens innebörd, kunna ta ansvar för sin del, samt aktivt samtycka till medverkan i medlingen. Dessutom ska personalen bedöma att eleverna kan genomföra mötet på ett acceptabelt sätt, utan att kränka den andra parten. Misslyckade skolmedlingar har ofta sin grund i uteblivna eller felaktiga lämplighetsbedömningar. I Medlingscentrums utbildning Medling vid Stora Konflikter går vi detaljerat igenom grunderna för lämplighetsbedömningen.
Två olika kontexter: Enkelriktad kränkning versus eskalerad konflikt
En viktig aspekt att beakta är skillnaden mellan en enkelriktad kränkning från en elev mot en eller flera andra och kränkningar som uppstår inom ramen för en eskalerad konflikt.
Två exempel illustrerar detta:
Exempel 1: En utåtagerande elev har vid flera tillfällen oprovocerat knuffat en annan elev, en gång så hårt att eleven ramlade över en stol. Detta är inte en konflikt och bör inte medlas.
Exempel 2: Två elever har börjat tjafsa mer och mer i skolan. Tidigare under dagen har den ena eleven tagit den andres mössa och gömt den. På eftermiddagen ryker eleverna ihop och knuffas och skriker på varandra. Under bråket knuffar den ene eleven den andre så denne ramlar över en stol. Detta verkar vara en konflikt med två aktiva parter som har eskalerat. Individuella möten bör genomföras för att undersöka om medling kan vara lämpligt som verktyg för att hjälpa eleverna att sätta punkt för händelserna och hitta en konstruktiv överenskommelse om hur de ska vara med varandra i framtiden.
Ytterligare resurser och fördjupning
Vi hoppas att denna vägledande översikt kan hjälpa er att navigera mellan situationer som lämpar sig för medling och de som inte gör det.
För ytterligare insikter och resurser rekommenderas att besöka Friends hemsida, där en utmärkt artikel om kränkande särbehandling, diskriminering, trakasserier och konflikter finns tillgänglig: Friends - Kunskapsbanken
Se även Medlingscentrums utbildningar inom medling vid stora konflikter: Länk till Medling vid stora konflikter.
Tack för att ni fortsätter vara konfliktmodiga och bidrar till konfliktsmartare skolor och elever!