Syftet med Bråka Smartare är att ge elever och vuxna ett gemensamt språk för konflikter, känslor, behov och samspel. Lektionerna är starten – men effekten märks när begreppen används i vardagen, på raster, i klassrummet och i konfliktsituationer!
Nedan får du:
1: Förslag på vilka teman som kan passa i vilka årskurser. Detta kan ni använda för att skapa en struktur/årshjul för Bråka Smartare på skolan.
2: Tips på upplägg som utgår från elevernas behov istället för deras ålder.
3: Tips på teman ni kan använda om ni vill koppla Bråka Smartare till ert arbete med medling på skolan.
4: Ideér för hur du kan genomföra ett uppstartsmöte för Bråka Smartare med kollegorna på skolan.
För att skapa så goda förutsättningar som möjligt för lärande är det förstås viktigt att repetera varje tema och koncept. Varje tema kan återkomma som lektion, övning, vid konflikthantering och som uppmärksamhet i vardagen och i de andra skolämnena. Många av exemplen och övningarna finns för olika åldrar vilket underlättar för att återvända till temat flera gånger i olika årskurser. Börja enkelt och bygg vidare över tid!
1: Förslag på upplägg
Materialet är flexibelt. Ni behöver inte följa dessa förslag, ni väljer själva vilka teman ni vill jobba med, i vilken ordning ni vill genomföra dem och hur mycket tid ni vill lägga på respektive tema. Vi rekommenderar er dock att avsätta minst ett pass per månad åt konfliktkunskap. Om ni inte börjar i förskoleklass, eller om er grupp behöver extra stöd inom ett visst område, börja där behovet är störst. Ofta ger det mer att arbeta med färre teman på djupet än att försöka hinna med alla.
Förskoleklass och åk 1
I de yngre åldrarna handlar arbetet främst om att hjälpa eleverna förstå vad en konflikt är, att känna igen känslor, och börja träna på att lugna sig, lyssna och hitta ord för det som händer i samspelet med andra.
-
Fokus:
förstå konflikt och sätta ord på känslorTeman som ofta passar bra:
Vad är en konflikt?
Känslor
-
Fokus:
träna på att lugna sig, pausa och förstå olika sätt att hantera konfliktTeman som ofta passar bra:
Konflikthanteringsstilar
Konfliktpaus
Repetition av tidigare teman
Årskurs 2 och 3
I åk 2–3 kan eleverna ofta börja arbeta mer med lyssnande, perspektiv och hur konflikter utvecklas över tid. Här blir det också lättare att prata om ansvar, gruppdynamik och hur små situationer ibland kan växa till större konflikter.
-
Fokus:
träna på att lyssna, förstå andra och få syn på känslor i stundenTeman som ofta passar bra:
Aktivt lyssnande
Känslotermometern
Repetition av tidigare teman
-
Fokus:
förstå hur konflikter utvecklas och börja arbeta mer med perspektivTeman som ofta passar bra:
Konflikttrappan
Aktivt lyssnande
Sociala medier (om det är aktuellt i gruppen)
Årskurs 4 – 6
I mellanstadiet kan eleverna ofta arbeta mer med kommunikation, perspektiv och mer komplexa sociala situationer. Här blir det också lättare att resonera kring behov, sociala medier och olika sätt att hantera konflikter över tid.
-
Fokus: bygga vidare på grunden och arbeta mer med perspektiv och kommunikation
Teman som ofta passar bra:
Repetition av centrala teman från lågstadiet
Aktivt lyssnande
Konflikttrappan
Jag-budskap
-
Fokus: förstå olika upplevelser, behov och lösningar
Teman som ofta passar bra:
Min sanning – Din sanning
Behov
Vinna – Vinna
-
Fokus: använda kunskaperna i mer komplexa sociala situationer
Teman som ofta passar bra:
Repetition och fördjupning
Sociala medier
Vinna – Vinna
De teman gruppen behöver mest inför övergången vidare
Ladda ner förslaget som Word-fil så att ni kan redigera och anpassa det till ert årshjul för värdegrundsarbetet. Klicka här för att ladda ner filen.
2: Börja med det just era elever behöver träna mest på
Bråka Smartare hjälper eleverna att utveckla olika delar av sin sociala förmåga. Ni kan därför välja teman utifrån vad individerna eller gruppen behöver mest just nu, inte bara utifrån årskurs/ålder.
Nedan ser ni fyra centrala områden i materialet. Under varje område finns exempel på vilka utmaningar ni kan observera i gruppen och vilka teman som passar bra att arbeta med för att möta dessa.
Reglera sig själv i konflikt
Syftet är att förstå, hantera och reglera egna känslor.
Det här området är särskilt viktigt när du ser att konflikter eskalerar snabbt, och elever har svårt att stanna upp innan de reagerar. Det kan till exempel märkas genom snabba utbrott, starka känsloreaktioner, svårt att släppa en situation eller att små händelser snabbt blir stora.
Bråka Smartare-teman som tränar emotionell reglering:
Känslor
Känslotermometern
Konfliktpaus
Lösa konflikter tillsammans
Syftet är att bli bättre på att välja strategier, ta ansvar och hitta lösningar tillsammans.
Det här området är särskilt viktigt när du ser att elever ofta fastnar i samma typ av konflikter, kör över varandra eller har svårt att hitta vägar vidare efter en konflikt.
Bråka Smartare-teman som tränar på gemensam konflikthantering:
Vad är en konflikt?
Konflikthanteringsstilar
Vinna – Vinna
Lyssna och uttrycka sig i konflikt
Syftet är att kunna lyssna och uttrycka sina behov och önskemål utan att eskalera konflikten.
Det här området är särskilt viktigt när du ser att elever ofta pratar förbi varandra, avbryter, missförstår varandras intentioner eller har svårt att uttrycka sig på ett sätt som leder framåt. I klassrummet kan det märkas genom att elever snabbt går i försvar, vill bli förstådda men har svårt att själva lyssna, eller att samtal ofta låser sig i vem som började eller vem som har rätt.
Bråka Smartare-teman som tränar lyssnande och uttrycksförmåga:
Aktivt lyssnande
Jag-budskap
Perspektivtagningsförmåga
Syftet är att kunna se fler sidor av en konflikt, förstå och ta hänsyn till andras upplevelser och förstå hur konflikter kan utvecklas över tid.
Det här området är för de lite äldre eleverna, ofta från från ÅK 3/4 och uppåt och är särskilt viktigt när elever fastnar i sin egen version av en situation, har svårt att förstå hur andra upplever det som hänt eller när konflikter lätt blir polariserade. Det kan märkas genom att elever upprepar sin egen berättelse, skyller på varandra, söker stöd från andra i gruppen eller har svårt att ta in att flera upplevelser kan vara sanna samtidigt.
Bråka Smartare-teman som stärker perspektivtagningsförmågan:
Konflikttrappan
Behov
Min sanning – Din sanning
3: Koppling till mini-medling/medling i skolan
Bråka Smartare får störst effekt när det hänger ihop med hur konflikter faktiskt hanteras av personal och elever i vardagen.
I skolor som arbetar med medling innebär det att eleverna i så stor utsträckning som möjligt får vara delaktiga i att lösa sina egna konflikter. Flera teman i Bråka Smartare tränar direkt de färdigheter som används i medling:
Konfliktpaus: Elever i stark affekt har svårt att lyssna och resonera. Därför behöver vuxna kunna initiera en “konflitpaus” innan de försöker reda ut konflikten.
Känslor: I medling får eleverna berätta för varandra vad de kände i situationen. Det förutsätter ett språk för känslor.
Aktivt lyssnande: I medling får eleverna lyssna på varandra, vänta på sin tur och försöka förstå den andres berättelse.
Vad är en konflikt? Ger en grund för att prata om olika sätt att lösa konflikter och olika sätt att komma överens, bra särskilt för yngre elever.
Min sanning – Din sanning: Hjälper eleverna att förstå att samma situation kan upplevas olika, vilket är centralt i medling.
Jag-budskap: Stärker elevernas förmåga att självständigt uttrycka sin upplevelse utan att anklaga.
När elever möter samma språk både i undervisning och i konfliktsituationer ökar möjligheten att de själva kan ta ansvar, förstå varandra och hitta bättre lösningar tillsammans.
Stort lycka till med Bråka Smartare och konflikthanteringen på skolan!
4: Starta upp Bråka Smartare på skolan
Starta upp Bråka Smartare i fyra steg
För att Bråka Smartare ska bli en naturlig del av skolans värdegrundsarbete är det viktigt att någon eller några tar ansvar för att planera uppstarten och hålla ihop arbetet över tid. Arbetet får bäst genomslag när skolledningen tydligt visar att arbetet är prioriterat och avsätter tid för både undervisning och uppföljning.
1. Ansvariga bekantar sig med materialet och planerar uppstarten
Låt en eller flera personer gå igenom portalen, lära sig hur materialet är uppbyggt och skapa sig en överblick över teman, lektioner och övningar. Dessa personer planerar ett förslag på upplägg/årshjul utifrån ovanstående förslag.
2. Avsätt tid i schemat och peka ut ansvariga
Se till att det finns planerad tid för lektionerna, till exempel under mentorstid eller annan tid för värdegrundsarbete. Bestäm vem som är ansvarig för att genomföra lektionerna och vem dessa kan vända sig till med frågor och funderingar kring materialet.
3. Uppstartsmöte med personalen
Samla de personer som ska arbeta med Bråka Smartare och visa konkret:
hur man loggar in
hur portalen är uppbyggd
hur lektionerna är strukturerade
hur bildspelen används
Låt gärna arbetslagen diskutera årshjul/vilka teman de vill prioritera under året.
4. Uppföljning och utvärdering
Följ gärna upp efter några månader tex på en arbetsplatsträff. Vad har fungerat bra? Vad har varit svårt? Vilka erfarenheter och tips kan personalen dela med varandra?