Fem nycklar till god konflikthantering i skolan
— Skapa en trygg lärandemiljö
Konflikter i skolan är normalt — från förskolan till gymnasiet. De är till och med viktiga för elevernas utveckling av sociala färdigheter. Men om konflikterna hanteras dåligt försämrar de både studieresultat och skolmiljö. Här går vi igenom fem viktiga aspekter av hur skolan kan arbeta framgångsrikt med konflikthantering och medling — och vad lagen säger om ert ansvar. Vilka av de fem nycklarna finns på plats på er skola?
Det här gör Medlingscentrum
Medlingscentrum hjälper skolor att hantera konflikter på ett strukturerat och hållbart sätt — genom två kompletterande verksamhetsområden.
Utbildning för skolpersonal
Vi utbildar lärare, kuratorer, elevhälsa och skolledning i metoder för att förebygga, dämpa och lösa konflikter i skolvardagen. Utbildningarna anpassas efter er skolas behov och kan kombineras med skolmedling.Vill ni veta mer först? Vi erbjuder kostnadsfria webbinarium för dig som vill ta del av vårt arbetssätt.
Bråka Smartare för åk F–6
Bråka Smartare är vårt värdegrundsmaterial med färdiga lektioner i konflikthantering, känslor, kommunikation och samarbete. Pedagoger får ett gemensamt förhållningssätt och konkreta övningar att använda direkt i klassrummet. Vill ni prova? Det finns en kostnadsfri provlektion och ett kostnadsfritt webbinarium om hur materialet fungerar.
Vad är konflikthantering i skolan?
Konflikthantering i skolan handlar om hur skolpersonal förebygger, dämpar och löser konflikter mellan elever, mellan elever och personal, och mellan personal sinsemellan. Målet är inte att undvika konflikter — de är en oundviklig del av en social miljö — utan att hantera dem på ett sätt som ger lärande och stärker relationerna.
Skolan har ett tydligt ansvar enligt skollagen. Eleverna ska garanteras trygghet och studiero (5 kap.), och huvudmannen ska aktivt arbeta mot kränkande behandling (6 kap.). Skolverkets stödmaterial Främja, förebygga, upptäcka och åtgärda betonar dessutom att det förebyggande arbetet och tidig hantering är avgörande — alltså att skolan inte ska vänta tills konflikterna eskalerat. I praktiken betyder det att en skola behöver både rutiner för det vardagliga (gnabb på rasten, samarbetsproblem i klassrummet) och tydliga åtgärder för det allvarligare (mobbning, kränkningar, eskalerade konflikter mellan elever).
Hur kan skolor arbeta med konflikthantering?
Det finns flera metoder och arbetssätt för konflikthantering i skolan. Här går vi igenom tre angreppssätt som ofta kompletterar varandra — och längre ner hittar du fem nycklar för hur ni får dem att fungera i praktiken.
Skolverket konstaterar att skolor som arbetar strukturerat med förhandling och medling blir bättre på att förhindra att konflikter förvärras. Genom tydliga rutiner och regelbunden träning i kommunikation skapar skolan en bra grund — både för att förebygga och för att lösa konflikter när de uppstår.
Skolmedling
En av de mest beprövade metoderna för att hantera konflikter mellan elever är skolmedling. Tanken är enkel: en opartisk vuxen leder samtalet, men det är eleverna själva som hittar lösningen. Genom en tydlig struktur lär sig eleverna att lyssna, formulera sig och ta ansvar — färdigheter de har nytta av långt efter att konflikten är löst.
Förebyggande värdegrundsarbete
Ju bättre eleverna är på att kommunicera, sätta gränser och hantera meningsskiljaktigheter — desto färre konflikter eskalerar. Konkret material och övningar i värdegrund hjälper barn och unga att bygga dessa färdigheter tidigt.
Träning för personalen
Personal som tränat på medling och svåra samtal agerar tryggare och mer effektivt när konflikter uppstår. Återkommande utbildning och gemensamma metoder skapar konsekvens i hur skolan möter situationer.
Fem nycklar till god konflikthantering
1. Hjälp eleverna att lösa sina konflikter själva
De som har konflikten ska själva få hantera den! Det är så eleverna kan lära sig något av konflikten.
Ändå hamnar man som skolpersonal lätt i rollen som “domare” eller “polis”. För att motverka detta är det effektivt att skolan har en kultur av att undvika att “stjäla“ konflikterna från eleverna, utan istället på ett opartiskt sätt hjälpa dem att lösa situationen.
Hur ser kulturen ut på er skola - stjäls det ofta konflikter, eller har ni tid och resurser att faktisk hjälpa eleverna reda ut sina konflikter själva?
2. Välj rätt åtgärder
Hur hanterar vi när elever bryter mot skolans regler?
Vad gör vi om en elev är rädd för att gå till skolanpå grund av en konfllikt?
Kan man medla vid mobbing?
Vid konflikter behöver flera typer av åtgärder kunna samverka. Det ska finnas konsekvenser för regelbrott, individuellt stöd när det är påkallat och medling när det är lämpligt.
Har ni på er skola en samsyn på vilka åtgärder som finns tillgängliga vid konflikter och hur de ska samverka? Tillämpas regler och konsekvenser på ett konsekvent sätt?
3. Skapa tid för konflikthantering
Skolpersonalens arbetsdag är full av aktiviteter. Hur ska man hinna hantera alla konflikter?
Detta är en av de vanligaste frågorna vi får och vårt bästa tips är att ni rutinmässigt använder av så kallade konfliktpauser. Det vill säga att den som stoppar en konflikt mellan elever inte försöker lösa den omgående, utan pausar den. Då kan ni aktivt välja när under skoldagen konflikten ska hanteras. Vi kallar det för att ni kan schemalägga konflikthanteringen. Vid hanteringen använder ni sedan en strukturerad och effektiv medlingsmetod.
Jobbar ni aktivt med konfliktpauser? Har er personal överblick över när under arbetsdagen/veckan de har utrymme för konflikthantering?
4. Medla på rätt sätt
Varför verkar det som att vissa elever aldrig kan hålla sams fast ni redan haft flera möten med dem?
Medling avslutar ofta konflikter på ett positivt sätt. Men vi ser att många skolor genomför möten mellan elever utan att följa medlingens struktur och riktlinjer. Då ger inte samtalen önskat resultat. Till exempel är det vanligt att personal inte agerar opartiskt och att eleverna själva inte få vara med och utforma överenskommelser med varandra.
Har personalen på er skola en genomtänkt metod vid konflikt-hanterande samtal?
5. Ha ett gemensamt arbetssätt på skolan
Tydliga rutiner och konkreta metoder för konflikthantering ger trygghet för alla på skolan.
Ofta finns inget uttalat gemensamt förhållningssätt för konflikthantering på skolan, utan det är det upp till den enskilde pedagogens erfarenhet och färdighet att hantera konflikter. Det medför att eleverna får olika bemötande beroende på vem som hjälper dem med konflikten.
Finns det uttalade rutiner och metoder för konflikthantering på er skola? Finns dessa rutiner formaliserade i till exempel en policy eller arbetsbeskrivning? Känner all personal till rutinerna, från EHT och skolledning till fritidspersonal och hus-vikarier?
Vanliga frågor om konflikthantering i skolan
-
Huvudmannen — alltså kommunen eller skolans ägare — har det yttersta ansvaret enligt skollagen. I praktiken delas ansvaret mellan rektor, lärare, elevhälsoteam och övrig personal. Rektorn har ansvar för att rutiner finns och följs, medan läraren ofta hanterar det dagliga.
-
Skollagens 5 kap. ger eleverna rätt till trygghet och studiero, och 6 kap. ålägger skolan att aktivt motverka kränkande behandling. Det innebär bland annat krav på en plan mot kränkande behandling, dokumentation av incidenter och tydliga åtgärder vid kränkningar.
-
Ett samtal är ofta personalledd och kan handla om att förmana, förklara eller stötta. Medling är en strukturerad process där en opartisk medlare hjälper parterna att själva komma fram till en lösning. Medling används bäst när parterna är beredda att lyssna och resonera — vid akuta kränkningar krävs andra åtgärder först.
-
Då räcker det inte med medling. Skolan måste utreda, dokumentera och vidta åtgärder enligt skollagens 6 kap. Det kan innebära att informera vårdnadshavare, koppla in elevhälsan, anmäla till huvudmannen och i allvarligare fall till Skolinspektionen.
-
Att läsa sig till goda metoder räcker sällan — personalen behöver träna i praktiken, gärna med verkliga case och under handledning. Återkommande utbildningar, gemensamma metoder och handledning för enskilda eller team brukar ge bäst effekt.
-
De metoder som har stöd i forskning utgår från opartiskhet, frivillighet och att eleverna själva är delaktiga i lösningen. Strukturerade medlingssamtal, konfliktpauser och gemensamma rutiner är några av byggstenarna.
Behöver ni stöd?
Medlingscentrum utbildar skolor i konflikthantering — från enskilda verktyg som medlingssamtal till hela skolans gemensamma arbetssätt. Hör av er så pratar vi om vad som passar er bäst.