Små konflikter i skolan kan vara relativt enkla att hantera: en vuxen fångar upp situationen, pratar med de berörda och hjälper eleverna att komma vidare. Men vid större konflikter blir det genast besvärligare. Den här artikeln visar ett tillvägagångssätt som fungerar för konflikter som pågått länge, när eleverna har väldigt olika bild av det inträffade, när vårdnadshavare blir mer involverade eller när flera personer är indragna i konflikten. Metoden fungerar på liknande sätt i grundskolan, i gymnasiet och vid konflikthantering i andra sammanhang med ungdomar.

Tänk dig följande situation

Aisha och Bella har legat i konflikt sedan ett år tillbaka. Konflikten har vuxit från ett upplevt svek till kränkningar på sociala medier, grupperingar i klassen, upprepad skadegörelse och nu även våldsamma incidenter i skolan.

Skolan har försökt med återkommande samtal men till slut kallade en biträdande rektor elever och vårdnadshavare till ett gemensamt stormöte för att sätta punkt för situationen.

Men stormötet gjorde bara situationen än värre: familjerna blev mer besvikna på skolan efteråt och eleverna var ännu argare än innan.

Elevhälsan och skolledningen står handfallna - vad är nästa steg?

Problemet med det gemensamma mötet

I efterhand kan det vara lätt att tänka att problemet med stormötet var att det genomfördes på fel sätt. Kanske skulle rektorn ha varit tydligare, kanske borde vårdnadshavarna fått mer information eller möjligtvis hade eleverna behövt få prata mer.

Men det finns ett mer grundläggande misstag: man gick direkt till det gemensamma mötet utan att först förbereda situationen.

För säkerställa ett tryggt möte vid komplicerade konflikter rekommenderar vi alltid individuella förmöten inför ett medlingsmöte.

Förmötet – det viktigaste mötet

Förmötet är en fantastisk möjlighet att förbereda en trygg och konstruktiv medling. Och det handlar om mycket mer än att bara lyssna på elevernas berättelser.

I förmötet får eleven möjlighet att i lugn och ro berätta om sin upplevelse, reflektera över vad som har hänt och fundera på vad som skulle kunna göra situationen bättre. Redan det kan vara värdefullt – även om det senare visar sig att det inte är lämpligt eller möjligt att genomföra en gemensam medling.

För medlaren är förmötet samtidigt en möjlighet att förbereda eleven på vad medling innebär, skapa trygghet inför det gemensamma mötet och fånga upp eventuella frågor eller motstånd. Det ger också möjlighet att undersöka vad eleven själv kan ta ansvar för och vad som behöver hända för att situationen ska kunna gå vidare.

Men förmötet fyller ytterligare en viktig funktion: lämplighetsbedömningen. Innan parterna samlas behöver medlaren bedöma om medling är rätt insats, vilka som i så fall bör delta och om det finns något som behöver hanteras på annat sätt först.

Förmötet är därför samtidigt en möjlighet till reflektion, förberedelse och lämplighetsbedömning.

I Aishas och Bellas situation hade individuella förmöten kunnat ge båda eleverna möjlighet att stanna upp och reflektera över konflikten innan de möttes, om tanken var att ha med föräldrarna på medlingen så borde även de varit med på förmötet. Skolan hade då fått bättre förutsättningar att förstå vad som faktiskt pågick, bedöma om medling var lämpligt och planera hur ett eventuellt gemensamt möte skulle kunna genomföras.

Det är en helt annan utgångspunkt än att bara samla alla i samma rum och hoppas att konflikten ska lösas där.

Bild över arbetsgången i stor medling:

Notis om vårdnadshavares roll

Utgångspunkten är att eleverna deltar själva i medlingen. I vissa situationer kan det dock vara gynnsamt att en vårdnadshavare eller annan trygg vuxen deltar som stödperson. Det kan exempelvis vara när vårdnadshavarna är särskilt involverade i, eller påverkade av konflikten, eller när det finns en stor maktobalans mellan parterna.

Stödpersonens roll behöver vara tydlig: att finnas där som ett tyst stöd, inte att föra barnets talan, förklara eller försvara barnet. Därför rekommenderar vi inte att stödpersonen sitter bredvid barnet under medlingen, utan lite bakom sitt barn.

Stödpersoner deltar alltid på förmötet om de ska vara med på själva medlingen. Då får de en tydlig bild av sin roll och medlaren kan samtidigt bedöma om det är lämpligt att just den personen deltar.

I rätt situation kan en vårdnadshavare som stödperson ge värdefullt stöd för eleven och samtidigt själv få en bättre förståelse för konflikten.

När behövs en mer omfattande medling och när räcker “mini-medling”?

Alla konflikter behöver inte ett förmöte. Vid en enklare och mer avgränsad situation kan en minimedling, en kort medling utan förmöte, vara ett snabbt och effektivt sätt att hjälpa eleverna att lösa en sakfråga.

Men när situationen är mer komplex rekommenderar vi förmöten, det kan exempelvis handla om att konflikten:

har pågått under lång tid
har blivit mer omfattande eller eskalerat
involverar flera personer
har lett till att vårdnadshavare blivit starkt involverade
innehåller element av kräkningar
har en stor maktobalans mellan parterna

Vid ovan situationer rekommenderar vi alltid individuella förmöten innan en eventuell medling.

Det relevanta är inte att en konflikt är "stor" i betydelsen att många personer är inblandade. Det handlar om att situationen kräver mer förberedelse och en mer genomtänkt process än vad som behövs vid en minimedling.

Ett gemensamt arbetssätt för svåra konflikter

För en skola handlar det inte bara om att någon kan genomföra en medling. Det handlar också om att skapa rutiner och ett gemensamt arbetssätt för de konflikter som är svårare att hantera: vad gör vi när en konflikt återkommer trots flera försök att lösa den? Vem tar över när den blir för komplex för den närmaste pedagogen? Hur involverar vi vårdnadshavare utan att göra konflikten ännu större?

Genom förmöten kan medlaren skapa en bättre bild av situationen, förbereda parterna och planera hur den fortsatta medlingen ska genomföras. Det kan vara skillnaden mellan att bara kalla till ett krismöte och att förbereda en process för att faktiskt lösa konflikten.

Relaterat: läs mer om konfliktlösning för elever med NPF och om hur lågaffektivt bemötande och skolmedling hänger ihop.

Vanliga frågor i mer komplicerade konflikter

Vid enklare konflikter är det ofta den närmaste pedagogen som fångar upp situationen och hjälper eleverna att komma vidare. Men alla vuxna på skolan behöver inte kunna bära ansvaret för mer komplicerade medlingar.
Skolan kan därför behöva fundera på hur ansvaret är organiserat: när ska den närmaste pedagogen hantera situationen själv, och när ska kurator, trygghetsteam eller annan person med särskild kompetens ta över? Ett tydligt arbetssätt gör det lättare att veta när en konflikt behöver lyftas vidare.
Alla svåra situationer är inte konflikter som ska medlas. En elev kan uppleva en situation som orättvis eller konfliktfylld, medan skolan samtidigt behöver agera utifrån sitt uppdrag — regler, gränssättning eller myndighetsutövning. I andra situationer kan det handla om en kränkning, trakasserier eller mobbning där skolan behöver följa sina rutiner och vidta andra åtgärder.
Förmötet kan vara en viktig del av den bedömningen, men det ersätter inte skolans ansvar att utreda och agera vid exempelvis misstänkta kränkningar.
Här finns en maktobalans som behöver tas på allvar. En elev kan också uppleva att det finns en konflikt när läraren egentligen bara har satt en legitim gräns eller fattat ett beslut som eleven inte tycker om — det betyder inte automatiskt att situationen ska medlas.
Men ibland har en relation mellan elev och pedagog skadats efter en händelse. Om en vuxen exempelvis har överreagerat eller gått över en gräns kan det finnas behov av ett strukturerat samtal för att reparera relationen.

Vill ni jobba med medling på er skola?

Medlingscentrum utbildar skolpersonal i stor medling – medling där individuella förmöten används för att förstå, bedöma och förbereda konflikten innan ett eventuellt gemensamt medlingsmöte.

Utbildningen ger ett arbetssätt för de situationer där skolans vanliga konflikthantering inte riktigt räcker till, och kan bli ett nästa steg i verktygslådan för skolor som redan arbetar med minimedling.

Läs mer om utbildningen →

Se även våra kommande webbinarier om skolmedling

Medlingscentrum ger återkommande webbinarier både för grund- och gymnasiepersonal där vi ger konkreta tips för medling och annan konflikthantering i skolan. Se kommande datum på länken nedan.

Till webbinarieutbudet →

Hantera svårare konflikter mellan elever